torsdag 22 september 2011

Ostmacka.

Det är alltid lika skönt att äta frukost ensam, utan Tobak.

Han blir nämligen vansinnig på mig varenda gång jag äter en smörgås med ost på i hans närhet.

(läses nasalt, förkylt liksom:) "Åh Johan du tar så mycket ost. Jag tycker du slösar".

Ja, men det är ost = gott. Det är prästost, och jag gillar fitt.

Tobak är alltså annars mannen som kan äta 8 stycken knäckemackor med en - EN - (1!) Willys Eldoradogoudaostskiva på. DET är fan provocerande om något.

En smaklös ostskiva på ett fnöskigt knäckebröd med djur i (ibland när Tobak bodde i Lund var där myror i knäckebrödet, men det var faktiskt inte hans fel). Som en slags minimialistisk jävla provokation, fast gånger åtta.

Vad tycker ni egentligen. Hur många ostskivor MÅSTE man ta för att undvika att provocera omvärlden?

Och hur många ostskivor FÅR man ta innan omvärlden blir provocerad?

En bättre dag än de sämre är gott nog i september.

Det är som om kroppen inte riktigt orkar ha en fladdermus i blodomloppet hur länge som helst.

Tror att min hjärnas immunförsvar förlamade den lite grand idag. Således:

En bättre dag.

Kanske för att Malmö Fotboll Förening vann med 5-1 igår, och Ranégie gjorde två mål och Daniel Larsson var riktigt bra igen. Som om mitt spelrum på kullerstenen blir lite friare, lite större då.

Kanske för att jag fick prata med en äldre intellektuell man i stort skägg på telefon. Som om sanningen kommer lite närmre då. Som att det är jag som är oviss, och någon annan vet - och det någon annan vet är något bra.

Kanske för att jag fick dricka rödvin och äta rögad lax med Tobak på Almbacksgatan (han åt räkmacka med ägg och majonäs). Som om han säger att det är mörkt i slutet av tunneln för att han redan är framme, och sedan pekar på strömbrytaren.

Eller så kanske för ....äh det vet jag helt enkelt inte.

Hur som helst, helt ok dag alltså.

..............

För att fira detta ger jag er....

En ordvits:

Jag mår bra av att äta rögad lax för jag tycker inte om att få mina fiskar varma.

(få sina fiskar varma betyder typ: få det hett om öronen)

Det är viktigt att lyfta blicken i politiken.

Miljöpartiet gör en märklig resa just nu.

Faktiskt.

Från stickade tröjor och skägg till - slips!

"Åh", tänker ni, "ungefär som Sverigedemokrater är hajlskinheads i slips är miljöpartiet asasjysta hippies bakom den där tradiga polerade fasaden."

Njaaaae. Det är ju det som är så märkligt.

Miljöpartiet har under den senaste tiden gjort tre riktigt RIKTIGT stora insatser för miljön och människans livskvalité:

1: Hjälpt regeringen att få majoritet för en migrationspolitik som fortsättningsvis innebär att Irakier skickas mot en säker död i sitt hemland.

Fantastiskt! Miljö & livskvalité framför tillväxt.

2. Per Bolund - en av många miljöpartister i riksdagen som ger ett så obehagligt intryck att jag aldrig ser honom på en bild om jag är ensam hemma - förespråkar nu plattskatt.

(Om du tjänar 17 000 i månaden ska du alltså betala lika mycket i skatt som någon som tjänar 67 000)

Japp japp, Centerpartiet-style. "Det är viktigt att lyfta blicken i politiken", säger han.

Fantastiskt! Miljöpartiet: Miljö, livskvalité & Feodalism framför ... ja...vett och sans, någon?

3. Per Bolund - en av många miljöpartister i riksdagen som ger ett så obehagligt intryck att jag aldrig ser honom på en bild om jag är ensam hemma - talar dessutom om eurokrisen som ett

resultat av att folk inte "har skött sig".

Jaja, för fan!

Miljöpartiet! Inflytande framför allt!

Det viktiga är ju inte vilken sorts inflytande. Man kan ju för den sakens skull lika gärna springa SD:s ärenden, eller hur.

Man kan ju rösta igenom vafan som helst bara man vinner små små meningslösa jävla skitsegrar på vägen.

Pyrrhuspartiet! Först kom C, sen KD och nu MP.

Alla rear ut sin själ för M.

tisdag 20 september 2011

Det finns en typ av månad...

...som av jag av någon outgrundlig anledning alltid ger mig en känsla av att jag är helt jävla körd i huet.

Och som av någon lika outgrundlig anledning alltid tror på förhand ska skänka någon slags sinnesfrid.

April är en sådan månad. September är också en sådan månad.

Innan jag redogör djupare för varför (är väl rätt så ointressant att läsa om egentligen) ska jag först konstatera två saker:

Självinsikt och metapesrpektiv på mig själv är ju annars något som jag tror mig ha som specialitet.

Så; jag fattar inte att jag inte är stålsatt redan från början. Det kanske inte ens möjligt att göra?

"Åh, nu är det vår (eller höst), nu ska allt ge sig av sig själv. ÅÅÅÅÅH vad jag kommer vara oövervinnerlig i April (eller September)! Jag tror jag börjar extraknäcka 75% och studera på heltid samt söker jobb som forskare samtidigt!"

Nu sitter jag här och är bara jävligt sur på mitt marsjag (eller augustijag). Vad fan trodde jag egentligen?

fredag 16 september 2011

The fuse is lit!

Igår utlystes doktorandtjänster samt plaster vid nationella forskarskolan i Historia.

Jag ska söka. Chansen är inte stor att komma in, antar jag. Inte för mig. Men det kändes ändå på något märkvärdigt sätt jävla stort att förstå att jag har tillräcklig kompetens för något.

Chansen finns - så varför ska jag inte göra det?

Hur som helst är det inte direkt något som hela tillvaron får stå och falla på just nu. Jag har liksom ingen arbetslivserfarenhet inom området - något som jag antar är viktigt. Det får jag skaffa mig, först. Det kan ju finnas folk som är bättre o.s.v.

Men fan jag märker att det känns gytt just nu ändå.

Jag är tillräcklig! VAFAN!?

Sen på det igen! (helvete, jag låter ju ganska optimistisk i min syn på livet märker jag, jag känner inte igen mig själv när jag skriver här alltid. NEJ NEJ NEJ! Jag ska ju vara orolig nu. Fånga mina känslor i skrift och så vidare)

...............

Jag är förvånad därför att jag jävligt spröd och torr i själen just nu. Blåser man får hårt - ja ni kan tänka er.

Jag är därutöver en tenta att klara sen ett jobb som just nu ligger på mer än halvtidsnivå. 150% yrkesverksam.

Till på köpet har jag ett liv som måste levas vid sidan av. För att överhuvudtaget orka allt det där andra.

Det är oftast det där sistnämnda man gör avkall på.

Det är märkligt.

Väggen väntar!

Alltså,

jaja, nog med panik nu, dask att anta någon slags good enough attityd inför sig själv igen.

Back to basics eller nåt. Vänd bakåt och nedåt mot framåt, och se lite lite bättre!

Och ni, kära läsare var just med om att i skrift uppleva samma vändning.

Jävla konstigt hur man tänker att man ska skriva en text, som sen slutar någon helt annanstans än man tänkt från början.

Nej, jag skulle ju må dåligt tänkte jag.
..................

Malmö kan inte vinna.

Fittskit.

..................
Pappa Går i Ån. Veckans ordvits!

..................

Det här jävla inlägget var ju totalkaosad Ford i Rosengård.

DaskJohan kan inte skriva.

Fittskit #2.

...................

Om du inte fattade ordvitsen så är det alltså en jätterolig (!?) parafras på Balzacs Pappa Goriot.

(uttalas alltså Pappa...äh ni fattar)

Boken som den dagisfröken vi har som föreläsare just nu vill att vi ska läsa.

Jag har gnällt så mycket på hennes jävla Mona Sahlin-tonfall att jag säkert kommer kugga tentan.

....................

Gud, du måste inte förlåta mig mina synder och dom mig skyldig äro.

Men rensa upp i den här jävla snårskogen nu.

Samt kila ner på konsum och köp lite halloumi (och pressa lite citron på).

tisdag 13 september 2011

"Poliser skjuter faktiskt bara i nödfall, och då skjuter dom bara i benet"...

...sa alltid min mamma.

Hon var en av alla svenskar som var såhär skönt sosse-indignerade mot demonstranterna i Göteborg 2001.

Anledningen till att demonstranten som sköts just blev skjuten var, enligt min mamma (tillika dåvarande ideologiska chef), helt sonika att det var ett nödfall och att Polisen missade benet.

Synd om Polisen. Han blir nog aldrig olympisk mästare i skytte, tänkte jag.

Det låter såklart lite naivt kan ni tycka.

Nu har jag dock stött på nya rön som bevisar motsatsen!

Det här är från Sydsvenskan:

"Med flera skott sköts Sammie Blomdahls hund, Ymer, ihjäl av polis tidigt på måndagsmorgonen i centrala Lund. "

[...] bla bla bla [...]

"Hunden, en korsning mellan varghund och labrador, ligger utomhus på avsatsen till trappan som leder in i huset. Fyra skotthål, varav tre i buken och ett i tassen, vittnar om nattens tragiska händelse."

AAAAhAAAA!!! Hunden blev fan ta mig skjuten i tassen först. Polisen ville vara säker på att han/hon/hen inte missat tassen - för att inte upprepa Göteborgspolisens pinsamma fadäs under kravallerna 2001 - så han/hon/hen sköt för säkerhets skull tre skott till.

Tragiskt nog så gjorde han/hon/hen om misstaget som han/hon/hen från början ville undvika och fullständigt massakrerade skiten ur det stackars djuret.

I denna tragiska situation ville polisen visa att han/hon/hen minsann inte är någon sadist:

- Polisen erbjöd sig köra Ymer till Sysav:s förbränningsstation. Men jag sa nej.

(läs; Polisen sa - " Jag skulle vilja brunka till det här kadavret, är det ok? (brunka=bränna saker och onanera) )

måndag 12 september 2011

GI-fetischisten Ola Lauritzon - som, vid sidan av Måns Zelmerlöw och Alexander Gerndt, måste förkroppsliga helyllepsykopatlooken 2011 bättre än någon annan - har alltså skrivit en roman.

En roman! En skönlitterär roman! Prosa!

(jag läser om det här flera gånger och det är fruktansvärt obehagligt roligt på så många nivåer)

Mannen som myntade uttrycket "...och så tar vi bort skalet på laxen" ska alltså agera människoskildrare (han ska skriva om en rik finansman som dör) a la Helena Henschen (hon skrev om en rik finansman som dör).

Det här kan man tänka sig skulle kunna skapa en debatt om hur jävla cynisk förläggarbranschen är. Jag menar, precis som att det finns förnedringstv, och förnedringsmusik (jag vet inte hur annars jag ska tolka förekomsten av Dr Alban) - så finns det numer också förnedringslitteratur.

Nu kommer det emellertid inte bli så, eftersom den här boken inte kommer ha ett läsvärde - ens ur något slags "Ricky-Bruch-ger-ut-en-lamt-pretto-skitdålig-men-rolig-diktsamling"-perspektiv.

Boken kommer att heta "Miljarären" och handla om Carl Erik Björkegren (jaja han förlorade allt och försvann och typ dog/mördades etc o.s.v. m.m. et al.)

HÅLL UTKIK ...INTE FÖR FA-AHAN!