nånstans är det ändå rätt gött att säga att man har slemsäcksinflammation i höften. Här är topp tre anledningar till varför:
3. För att jag hade inflammation i höften och i ögat samtidigt.
2. För att folk tror att man har en fotbollsproffsig skada.
1. Roligt att folk kanske tror att man har haft slemsex.
onsdag 29 juni 2011
söndag 26 juni 2011
Dagens morfar.
Det sitter kanske i hjärnbarken som något slags kulturellt arv.
Ett arv som inte tillägnats medvetet, men som jag ändå tagit emot - och bär vidare:
Kvällen är dagens morfar.
Den gungar i sin gungstol och suckar värdigt, och skänker träffsäkra men samtidigt nyanserade tankar. Den röker pipa. Den lever utan ansträngning.
När dagen surrar i själen som insekter i en syrenbuske, är kvällen den stipulerande kraften.
Det blinkar på himlen. Som blixtrar, ett elektriskt vitt sken. Det är ett tåg som kör förbi.
Civilisationens stroboskop visar att kvällen bär på livet, ÄR livet, är lika mycket livet självt som det som kommer efter.
Jag föddes inte på kvällen, men det är där jag hör hemma. Det är därifrån jag kommer egentligen. Det är ju på kvällen som jag lyfter, det är ju på kvällen jag landar.
Det är på kvällen som jag fyllnar till, buzzar, tappar synen. Det är på kvällen som jag nyktrar till, tänder av och ser allting klart.
Klarhet.
När sökandet är över.
Dagens morfar, röker pipa, blinkar på himlen och han lyssnar på allas gissningar fastän han sitter inne på svaret.
Ett arv som inte tillägnats medvetet, men som jag ändå tagit emot - och bär vidare:
Kvällen är dagens morfar.
Den gungar i sin gungstol och suckar värdigt, och skänker träffsäkra men samtidigt nyanserade tankar. Den röker pipa. Den lever utan ansträngning.
När dagen surrar i själen som insekter i en syrenbuske, är kvällen den stipulerande kraften.
Det blinkar på himlen. Som blixtrar, ett elektriskt vitt sken. Det är ett tåg som kör förbi.
Civilisationens stroboskop visar att kvällen bär på livet, ÄR livet, är lika mycket livet självt som det som kommer efter.
Jag föddes inte på kvällen, men det är där jag hör hemma. Det är därifrån jag kommer egentligen. Det är ju på kvällen som jag lyfter, det är ju på kvällen jag landar.
Det är på kvällen som jag fyllnar till, buzzar, tappar synen. Det är på kvällen som jag nyktrar till, tänder av och ser allting klart.
Klarhet.
När sökandet är över.
Dagens morfar, röker pipa, blinkar på himlen och han lyssnar på allas gissningar fastän han sitter inne på svaret.
lördag 25 juni 2011
Midsommardagsinlägg.
Hittade följande tablå när jag scoutade på kolla.tv.
Tv4-komedi:
17:05Hem till Midgård
17:30Hem till Midgård
17:50Hem till Midgård
18:15Hem till Midgård
...och så en länk jag aldrig skulle klicka på:
> Visa hela dagen
Tv4-komedi:
17:05Hem till Midgård
17:30Hem till Midgård
17:50Hem till Midgård
18:15Hem till Midgård
...och så en länk jag aldrig skulle klicka på:
> Visa hela dagen
torsdag 23 juni 2011
Kitschig bildrapport från äldre människas hem.
Ni minns kanske 1994? När Svergie tog brons i fotbolls-vm och man kanske lyckades få tag på en löpsedel som hyllade "bronshjältarna". Liksom som ett monument för hela den där sommaren. Sommaren 1994.
Hemma hos Elsie hände tydligen något lika omvälvande i hennes liv under...
Julen 1971!!! Vafan? Vad kan möjligen ha varit lika omvälvande för Elsie 1971, som vm-bronset var för oss andra 1994?
Ok, vi tittar på vad som faktiskt hände under juletiden 1971.
18 december - Filmen Äppelkriget i regi av Tage Danielsson har premiär. (en film jag faktiskt gillar, håller dock inte som argument för att sätta upp en tallrik på väggen som hyllar julen)
22 december - Den österrikiske diplomaten Kurt Waldheim väljs till FN:s nye generalsekreterare.
24 december - 91 personer omkommer då ett peruanskt trafikflygplan störtar i djungeln 840 kilometer från Lima, Peru.
Med bakgrund av detta kan vi alltså konstatera att:
Elsie har någon slags fäbless för halvkända och overksamma generalsekreterare för FN eller så
gillar hon Äppelkriget och kanske gick med någon herre på bio och hånglade i mörkret.
Men det mest intressanta och faktiskt mest troliga:
Elsie hatar peruaner (kanske på grund av att dom kommer hit och spelar folkmusik).
Något av detta eller möjligen alla tre alternativen har alltså samverkat för att applicera detta fat på väggen.
Hemma hos Elsie hände tydligen något lika omvälvande i hennes liv under...
Julen 1971!!! Vafan? Vad kan möjligen ha varit lika omvälvande för Elsie 1971, som vm-bronset var för oss andra 1994?
Ok, vi tittar på vad som faktiskt hände under juletiden 1971.
18 december - Filmen Äppelkriget i regi av Tage Danielsson har premiär. (en film jag faktiskt gillar, håller dock inte som argument för att sätta upp en tallrik på väggen som hyllar julen)
22 december - Den österrikiske diplomaten Kurt Waldheim väljs till FN:s nye generalsekreterare.
24 december - 91 personer omkommer då ett peruanskt trafikflygplan störtar i djungeln 840 kilometer från Lima, Peru.
Med bakgrund av detta kan vi alltså konstatera att:
Elsie har någon slags fäbless för halvkända och overksamma generalsekreterare för FN eller så
gillar hon Äppelkriget och kanske gick med någon herre på bio och hånglade i mörkret.
Men det mest intressanta och faktiskt mest troliga:
Elsie hatar peruaner (kanske på grund av att dom kommer hit och spelar folkmusik).
Något av detta eller möjligen alla tre alternativen har alltså samverkat för att applicera detta fat på väggen.
tisdag 21 juni 2011
...som till exempel.
Min klasskamrat från His.Mag i Lund som röstade på Miljöpartiet och hatade Jimmie Åkesson samt kom ifrån Höllviken.
Och bodde i slottstaden.
En gång sa han:
Det finns inget klassamhälle.
Jag ska fan brodera en duk av det citatet och hänge upp på väggen. Såhär:
"Det finns inget klassamhälle" / En kille från Höllviken som bor i Slottstaden.
Höllviken!
PS: Jag hade väldigt svårt för hans kropp också. DS.
Och bodde i slottstaden.
En gång sa han:
Det finns inget klassamhälle.
Jag ska fan brodera en duk av det citatet och hänge upp på väggen. Såhär:
"Det finns inget klassamhälle" / En kille från Höllviken som bor i Slottstaden.
Höllviken!
PS: Jag hade väldigt svårt för hans kropp också. DS.
En dag med senior nazitizens.
Det är fantastiskt med äldre släktingar.
Man åker dit, skaffar sig en rejäl bukfylla, slänger sig på soffan, blir väckt en halvtimme senare av nyheten att kaffet är klart, får mozzarelaost och kontanter nerpackat i väskan innan man drar.
Fantastiskt.
När man går där, på väg mot tåget hem, med känslan av att både ha gjort en god gärning (besökt äldre släkting) och tjänat på det samtidigt (fått mozzarela och kontanter), så ska man tänka på att gamla människor är det största hotet mot vårt samhälle.
Deras värld är så fruktansvärt liten, att de har en människosyn som skulle få Jimmie Åkesson att rodna och Nordkoreas propagandaminister att blicka avundsjukt på den som har lyckats hjärntvätta denna samhällsgrupp.
Hemma hos gamla människor kan man få höra sköna citat såsom:
"Alla pratar om barnfattigdomen, det ska jag säga dig, den finns inte! De står ju i kön på Ica Kvantum och handlar godis - det hade de inte kunnat göra om de vore så fattiga!"
samt:
"De i Vellinge betalar redan så mycket i skatt så de kan gott sänka den för dom litta"
Någonstans kan jag känna ilska; att det finns en plats i helvetet reserverad för alla, ALLA människor som är starka och ser ett problem i samhället och väljer att klandra de svaga.
Men pensionärer som klandrar vårt trasproletariat för att samhället är kallt, har inte sådär jättemycekt inflytande. Det säger sig självt; de vet inget om världen - för de besöker den inte. Då räcker den godhet de visar rätt mycket längre än den inskränkthetens djävulskhet de faktiskt bär på.
Det finns människor som är farligare. Börja alltid titta på de som faktiskt har ett inflytande.
Man åker dit, skaffar sig en rejäl bukfylla, slänger sig på soffan, blir väckt en halvtimme senare av nyheten att kaffet är klart, får mozzarelaost och kontanter nerpackat i väskan innan man drar.
Fantastiskt.
När man går där, på väg mot tåget hem, med känslan av att både ha gjort en god gärning (besökt äldre släkting) och tjänat på det samtidigt (fått mozzarela och kontanter), så ska man tänka på att gamla människor är det största hotet mot vårt samhälle.
Deras värld är så fruktansvärt liten, att de har en människosyn som skulle få Jimmie Åkesson att rodna och Nordkoreas propagandaminister att blicka avundsjukt på den som har lyckats hjärntvätta denna samhällsgrupp.
Hemma hos gamla människor kan man få höra sköna citat såsom:
"Alla pratar om barnfattigdomen, det ska jag säga dig, den finns inte! De står ju i kön på Ica Kvantum och handlar godis - det hade de inte kunnat göra om de vore så fattiga!"
samt:
"De i Vellinge betalar redan så mycket i skatt så de kan gott sänka den för dom litta"
Någonstans kan jag känna ilska; att det finns en plats i helvetet reserverad för alla, ALLA människor som är starka och ser ett problem i samhället och väljer att klandra de svaga.
Men pensionärer som klandrar vårt trasproletariat för att samhället är kallt, har inte sådär jättemycekt inflytande. Det säger sig självt; de vet inget om världen - för de besöker den inte. Då räcker den godhet de visar rätt mycket längre än den inskränkthetens djävulskhet de faktiskt bär på.
Det finns människor som är farligare. Börja alltid titta på de som faktiskt har ett inflytande.
söndag 19 juni 2011
Mårten Andersson ringde...
apropå det här med japaners utseende. Han ville ha sina rasistkämt tillbaka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)