tisdag 26 juni 2012

Små brottsstycken ur förflutenhet och nutid samt hur musiken räddade mig från orten..

Mikael Niemi beskriver i "Populärmusik från Vittula" hur rummet snurrar kring bokens huvudperson första gången han hörde Chuck Berry sjunga "Rock N Roll Music" .

När jag var nio år gammal snodde jag en skiva i min brorsas rum. Han hade lånat den av en av hans kompisar som jag då tyckte hade Bjärnums högsta ballhetsfaktor.

Jag lovar er. Jag minns inte när jag satte igång den. Men jag minns att min brorsa gillade "Mental Istid" mest, och att mitt ljusblåa pojkrum verkligen snurrade när jag hörde spår nummer 9 på den skivan.

Världen snurrade och jag med den.

På riktigt alltså. Snurrade.

"Jag hatar hela borgerligheten, jag hatar hela kungahuset!" skrek jag med den hesaste rösten en nioåring kunde plocka fram.

Förra veckan lånade jag mina föräldrars bil och körde till jobbet med. Där hittade jag skivan igen.

Jag fick stanna bilen.


Jag blir nio år igen när jag hör den där låten.

Världen snurrar lika mycket nu som då.

------------------------------------

Jag kan inte riktigt förklara, men det var som om jag för första gången där skymtade ett rep att klättra ur hålan med. För evigt. Såväl socialt som geografiskt.

Musiken räddade mig från orten.


måndag 25 juni 2012

The Downfall 2 - Håkan

I rollen som Carate-Carin Jämtin, ledare för det mäktiga verkställande utskottet, VU:

Jessica Alba

Har skjutit upp mitt köp av cykelhjul...

...lite för länge. Idag händer det... nog.

För jag har ägnat halva förmiddagen åt att spela musik, musik som till exempel pianoslingan i Don't stop believin'.

Det är så jävla kul. Och så regnar det. Säg är det konstigt att jag inte vill gå ut just nu?

----------------------------

Internetbankerna är såna jävla drägg.

Sidorna funkar fan aldrig. Typ. Eller det är som tågen, det funkar ofta - men ofta är fanimig för sällan.

-----------------------------

Jag tänkte berätta lite om mig själv också. Jag peppar inför den kommande Stockholmsresan. Det ska bli sjukt kul. Det ska också bli kul att åka till Paris. Det ska också bli kul att spela lite med bandet.

Det var kul att snapsa med Claes och Elin på midsommar. Det var också kul att fira min svågers trettioårsdag. Det var kul att bada i havet och att bli lite somrigt bakis på midsommardagen.

Det var jävligt skönt att komma hem. Nu har jag ont i röven för jag gick nästan två mil igår.

------------------------------

Apropå KANTENs fest den 29 juni på Seved.

Såhär.

Delområdet Seved har en stor social problematik. Många utlandsfödda, hög arbetslöshet, mycket kriminalitet.

Den 29 juni ska KANTEN ha en fest någonstans där. Det är ännu hemligt för det är nämligen en svartklubb.

Nu ska jag förkara för Eder, varför detta är ett jävla ofog till helvetes jävla pisspåfund.

1. Seved kommer fyllas med 500 vita medelklassungdomar (kolla själv attendinglistan på facebook säga vad man vill om deras klasstillhörighet - men festdeltagarnas etniska härkomst motsvarar inte klientelet på Seved) som vill kokettera med delområdets sociala problematik. Seved är nämligen coolt att vara i under korta perioder.

2. När gryningen kommer nästa dag är medelklassen borta, men skiten på Seved finns kvar. Seveds problem är nämligen ganska påträngande om man bor där under en längre period.

3. Genom att konsumera svarta pengar på en svartklubb, så underblåser man hela den verksamhet som utgör problematiken på Seved och i hela Malmö. Kriminaliteten fortsätter och klasskoketteriet fortsätter.


Tänker Du gå dit. Så förväntar jag mig att Du också tar ansvar för det. För man kan konsumera oetiskt, och omiljövänligt för att man inte förmår mer. Jag riktar inte några pekpinnar mot någon.

Men i det här fallet så ska man veta vad man gör: man är besutten och viftar klassamhället och den etniska segregationen i ansiktet på den förtryckte.

Det är vad detta handlar om. Varken mer. Eller mindre.

söndag 24 juni 2012

För övrigt:

Hatar jag när människor opåkallat måste ta på mig. Hände mig på affären i går när jag stötte på Ullis, en gammal kursare.

En gång för längesen på en fest, skulle hon kolla på min bränna och flyttade verkligen på byxlinningen. I går gjorde hon samma sak med min jacka vid bröstkorgen för att se om jag "hade något under".

Samma något skamfyllda känsla får en också att bli vansinnig i efterhand. Ungefär som när människor:

1. Flyttar på ens kropp.

2. ...därefter demonstrerar hur en teknisk apparat fungerar.

3. Alternativt kommenterar något med ens klädsel/utseende.

------------------------------------------------

Idag är det äntligen dags för mig att får se Malmö FF igen. Jag är så jävla less på EM nu. Jag vill ha hatramsor, jag vill ha riktiga känslor, men jag vill inte ha ansiktsmålningar.

Jag ville bada.

Det gjorde jag. Midsommar är ju för jävla fint ändå.

----------------------------

Jag håller på att skissa lite på ett manus till filmen "The Downfall 2 - Håkan". Det är en uppföljare till "The Downfall" eller "Untergang" som den hette på tyska.

Tvåan kommer dock inte vara på tyska, och inte heller ha tyska skådisar. Utan amerikanska. Ploten är flyttad från Hitlers bunker i Berlin till Socialdemokraternas kansli på Sveavägen.

Filmen kommer innehålla mycket action, mäktiga fightingscener mellan bl.a. Håkan Juholt och Tomas Östros, romantik, och såklart en helvetes massa regn.

Allt detta för att göra filmen så kommersiellt gångbar som möjligt. Även castingen har gjorts med riktigt stora förhoppningar om skådisar som tilltalar alla.


I rollen som Håkan "Bråkan" Juholt:


Tom Selleck.


(Rollistan fylls på efter hand)

torsdag 21 juni 2012

Midsommar.

Jag längtar efter att höra hur havet låter inifrån.

Kanske kommer jag göra det imorgon. Om det inte är för kallt.

-----------------------------

Om man städar sin lägenhet är Van Morrisons skiva Astral Weeks ett bra album att lyssna på, det upptäckte jag i helgas. I helgen som var alltså.

Även Nicos Chelsea Girl funkar nog i det sammanhanget. Lite urbant sådär.

Blandat Joni Mitchell också. Men vi pratar ju album nu.

-----------------------------

Jag har upptäckt jag är allt annat än unik. Nämligen: För några år sedan köpte jag en skitstor pälsmössa. Den köpte jag lite för att jag tyckte den var cool, men också för att den var varm och praktiskt.

Hursomhelst: jag var helt säker på att jag skulle vara sådär coolt konstig som man vill vara när man är i sina övre tonår, eller är hipster i valfri ålder.

Men efter ett par veckor upptäckte jag att jag bara hoppat på värsta trenden. ALLA killar i Stockholm hade pälsmössa. Det var det nya svarta.

Samma sak upplevde jag när jag tänkte att Beach Boys, det var längesen, dem måste jag lyssna på lite igen. Det är jag nog lite ensam om (hur fan tänkte jag där egentligen, om ett världens mest älskade band?)

NOG FAN planerar de en turné i Sverige. Och nog fan ser jag folk som har Pet Sounds-omslaget på sina omslagsbilder på Facebook.

Nåväl, nu verkar det lite osm att jag är arg - det är jag inte. Jag arbetar mycket på att inte vara unik. Jag är nämligen alldeles för unik känner jag. 

Eller den där viljan att vara så speciell och indie och samtidigt antikonsumistisk är så jävla begränsande. 

Därför gillar jag att gå på fotboll också. För där smälter man in.

--------------------------------

Snart åker jag till Bjäre och firar midsommar. Vi ses på lördag. Eller eventuellt söndag!

Lyssna på den här låten och ligg i solen lite.