Shabby-chic-showbiz

Jag tycker det är så roligt när jag ser annonser för stand-up-klubben "Oslipat" här i Malmö.

Grejen är alltså att materialet är rått, ofärdigt och inte alls strömlinjeformat! WOW!

Var beredd på att skratta åt saker som är rebelliska: typ dvärgar, utvecklingsstörda och Kikki Danielsson.

Det konstiga är att showbiz och möbler ibland har en del gemensamt. Musik är likadant, det ska vara så jävla motvals, oproducerat och lo-fi hela tiden. Vilket oftast innebär dåligt. Stand-up ska vara oslipat.

Det är som om shabby-chic sprider sig som en cancersvulst på samhällskroppen. Det är med att på att icke-genuint sätt packetera saker i en genuin förpackning. Måla det med vit grundfärg bara så har du dragit ett jävla tungt lass för demokratin.

Men har ni varit på stand-up där det verkligen är oslipat någon gång? Det är så jävla dåligt.

Det är ...jag säger det igen...riktigt riktigt plågsamt dåligt. Typ som när jag var på Babel och såg humorhimlen i P3. Det var riktigt jävla dåligt

Är det inte litta taskett osså, att boka etablerade komiker till en klubb som heter "oslipat=jävligt dåligt och oförberett"?

---------------------------------------------

Nåväl. Jag känner mig på ett strålande humör idag. Det är bara det att jag har lite bitterhet som måste ut. Jag är till exempel jätteglad för att Champions Leauge snart är över och att Allsång på skansen-laget Barca åkte ur.

Folk som klagar på att melodifestivalen aldrig slutar går gärna till Oleary's och glor på Real Madrid eller Barcelona. Och det fattar inte jag. Det är verkligen PRECIS samma sak.

Nu känner jag att jag hycklar lite grand här. Helvete. Allsvenskan är ju "Oslipat" om något.

Violet Crawley: It's my blog, i can be as contrary as I like.
------------------------------------
Nu: mer kaffe och plugg.

Så jävla vacker med regnet som slår mot rutorna på spångatan!

Vilken underbar dag!