Jag har inte många tips till hur andra människor bör leva med sin partner.
Men ett har jag: kolla på roliga TV-serier tillsammans.
Det är egentligen ganska logiskt: skratt skapar sammanhållning och tillhörighet. Vi mot Dom. Dö, alla.
------------------------------------
Idag undervisade jag om just Vi mot Dom. Hur man har skapat det gentemot araber under 150 år.
Jag lär mig.
Imorgon ska HiB få analysera Engelbrektskrönikan ur ett materialistiskt perspektiv.
Hade ni klarat det?
------------------------------------
Blandade känslor inför pissrövarna i himmelsblått just nu. Generellt sätt är de bra på den viktigaste av sina arbetsuppgifter – spela fotboll.
Men de är några jävla svin.
De positiva som kommit ur detta är att vi alla i och kring MFF måste förhålla oss till jämlikhetens divergenta värden.
Andra kan säga att de är mot rasism, men aldrig tillämpa det i några specifika situationer. Alla är bara överens om att rasism är dåligt.
Vi måste diskutera en enskild fråga: är det ok med sexism när det yttrar sig till hets till sex med minderåriga? Är det ok med tårtor med sexistiska budskap?
Sådana frågeställningar kanske besvaras med "ja" i sjuttio fall av hundra. Men jag är övertygade om att diskussionen flyttar makten till jämlikhetens fördel.
På sikt.
Men det vill till att gubbjävlarna flyttar på sig och gör allvar med sitt värdegrundsarbete.
onsdag 24 april 2013
måndag 15 april 2013
Äldre
och deras totala brist på öga för strukturer.
Deras totala brist på insikt om vad som EGENTLIGEN är framsteg och regression.
Deras naiva syn på liberalism.
Deras företrädare som Stina Dabrowski och Janne Josefsson. Stina Dabrowski står verkligen helt clueless i gårdagens Agenda i SVT. Hon förstår verkligen ingenting.
Hon är inte uppdaterad på de utmaningar som yttrandefriheten står inför under 2000-talet, utan stampar mer i en tradition som hade varit relevant för hundra år sedan. Då var demokratins största hot att bli inskränkt med hjälp av vapen, då var demokrati att yttra sig och att rösta. Då har det ett egenvärde att säga vad fan som helst.
Men stannar man där riskerar man att glömma att demokratin hotas också normernas och ekonomins inskränkande kraft.
Frågeställningar som "Är killar bättre än tjejer" och "Är en medlem av negerrasen lämplig som ledare för USA" är helt i DEMOKRATISK ordning, enligt henne.
Men det är alltså yttranden som är repressiva krafter i sig själva, en repression som måste bemötas och försvaras på samma sätt som vi försvarar andra delar av demokratin (vår grundlag exempelvis)
"Folk ska inte behöva vara rädda för att yttra sig", säger hon.
För egen del så anser jag faktiskt att åsikterna nog kan få yttras, men att de är olämpliga och framför allt odemokratiska. Därför ska man inte ge dem en megafon.
Inte för att de inte förtjänar det, utan för att det inte ÄR demkrati.
Till sist:
Fuck you, Stina och Testosteron-Janne, fuck you very very much.
Deras totala brist på insikt om vad som EGENTLIGEN är framsteg och regression.
Deras naiva syn på liberalism.
Deras företrädare som Stina Dabrowski och Janne Josefsson. Stina Dabrowski står verkligen helt clueless i gårdagens Agenda i SVT. Hon förstår verkligen ingenting.
Hon är inte uppdaterad på de utmaningar som yttrandefriheten står inför under 2000-talet, utan stampar mer i en tradition som hade varit relevant för hundra år sedan. Då var demokratins största hot att bli inskränkt med hjälp av vapen, då var demokrati att yttra sig och att rösta. Då har det ett egenvärde att säga vad fan som helst.
Men stannar man där riskerar man att glömma att demokratin hotas också normernas och ekonomins inskränkande kraft.
Frågeställningar som "Är killar bättre än tjejer" och "Är en medlem av negerrasen lämplig som ledare för USA" är helt i DEMOKRATISK ordning, enligt henne.
Men det är alltså yttranden som är repressiva krafter i sig själva, en repression som måste bemötas och försvaras på samma sätt som vi försvarar andra delar av demokratin (vår grundlag exempelvis)
"Folk ska inte behöva vara rädda för att yttra sig", säger hon.
För egen del så anser jag faktiskt att åsikterna nog kan få yttras, men att de är olämpliga och framför allt odemokratiska. Därför ska man inte ge dem en megafon.
Inte för att de inte förtjänar det, utan för att det inte ÄR demkrati.
Till sist:
Fuck you, Stina och Testosteron-Janne, fuck you very very much.
torsdag 11 april 2013
Tjejer som tittar ner
Jag tycker att vi har en del att lära av arbetarrörelsen. Ta facket tillexempel. Det handlar om solidaritet.
Människor som kommer hit och jobbar för slavlöner möts av solidaritet.
Att de arbetar billigt är såklart destruktivt för arbetarnas position i förhållande till kapitalet. Men det är inte arbetarnas fel, det är kapitalet.
Men är man strejkbrytare är fan gränsen passerad. Då blir man kallad svartfot och får halva huvudet avsprängt när man ligger och sover (åtminstone i Malmö).
Rent teoretiskt är strejkbryteriet kapitalets bländverk, men arbetare ska fan hålla ihop och inte överge varandra i kampen.
På samma sätt kan jag känna att kvinnans underordning gentemot mannen är patriarketets fel och inte enskilda kvinnor. Men någonstans går fan gränsen.
Att titta in i kameran är väl inte för mycket begärt för att åtminstone temporärt råda bot på sin egen undergivenhet.
Här är några sköna exempel, och man kan inte låta bli att undra: vad i helvete tittar ni på?
Melissa letar efter svamp.
Loreen ska hoppa från femman!
Miss Li som blind. Letar efter lins.
Mitt Romney försöker se gullig och näpen ut.
fredag 5 april 2013
Tantjävel
Idag vägrade en tant väja för mig med sin cykel på gångbanan.
Jag hatar tanter.
Det är ännu mer irriterade i stunder då jag tänker på hur många människor som älskar tanter.
De kallar sig själva för "tanter" trots att de är 23.
Tanter är sådana som kallar dig för tjock och kommer undan med det. Vad är det som är så jävla eftersträvansvärt?
Att inte vara ett sexobjekt längre? Det kan jag förstå.
Att vara osympatisk? Men bli punkare då, börja med aktieplacera, rösta på fp, vad som helst men sväng för helvete när du möter en fotgängare på gångbanan.
---------------------------
Jag hatar tanter.
Det är ännu mer irriterade i stunder då jag tänker på hur många människor som älskar tanter.
De kallar sig själva för "tanter" trots att de är 23.
Tanter är sådana som kallar dig för tjock och kommer undan med det. Vad är det som är så jävla eftersträvansvärt?
Att inte vara ett sexobjekt längre? Det kan jag förstå.
Att vara osympatisk? Men bli punkare då, börja med aktieplacera, rösta på fp, vad som helst men sväng för helvete när du möter en fotgängare på gångbanan.
---------------------------
onsdag 3 april 2013
Vinner du racet?
Risa hen-debatten. Det ville Blondinbella göra. För att hon inte kunde se skillnad på pojkar och flickor när de kom rullande barnvagnen. Som om det nu vore det viktigaste.
Bemötandet som det där inlägget har fått har mest varit av karaktären som i det här inlägget.
Vill ni inte läsa replikerna själva, så kan jag sammanfatta: "Lilla korkade gumman Blondinbella af Stureplansnuffisnuff, du har inte fattat någonting för du har inte öppnat en endaste bok om genus och då förståååååår jag att du vill se skillnad på könen" *hundögon*.
Eller lite tydligare: Över medelklassmänniskor tävlar om att vara mest desavouerande gentemot varandra i gammal hederlig manlig (!) klappa-på-huvudet-stil.
Det spelar ingen roll att den ena är "feminist" och den andra råkar vara Blondinbella. Det är inte en fråga om rättvisepatos som "hornsgatanvänstern" argumenterar för sin genusfråga. Det är en fråga om makt.
Hör och häpna! Det är ganska enkelt:
Att förklara någon annans åsikter som ett resultat av dumhet är ju inte överbryggande av sociala klyftor (om det nu är det som är problemet), det vet alla som har varit på släktmiddag.
Det kan fungera som olja på vågorna när man är förbannad på sin pappa/mormor/farbror/moster för att de har en lite snäv människosyn, men det gynnar inte dem.
Det gynnar framför allt inte debatten och det gynnar absolut inte det som är poängen med debatten: rättvisa förutsättningar mellan män och kvinnor.
------------------------------------------
Blondinbella har fel i sak. Jag tycker det. Hennes argumentation står i vägen för ett tänkande som kan bryta de normer som skapar ojämlikhet mellan könen. Ett sådant tänkande har skördat många triumfer under 1900-talet. Rösträtt. Arbete. Delat hushållsansvar. Sexuell frigörelse.
Men det som borgerlighetens feminism handlar om, det mynnar ofta – inte minst i replikerna till Blondinbella – ut i en tävling. En tävling om vem som är mest upplyst. Det är ett fält som har sett många slag under de senaste århundradena. På båda sidor står borgerligheten, och kampen har pågått sedan just upplysningens 1700-tal. Viljan att stå längst fram vid civilisationens förtrupper är lika gammal som borgerligheten själv.
Jag vill peka på den här debatten som ett exempel på hur kampen för rättvisa inte är en kamp för rättvisa för alla. Det är en kamp för att visa sig själv upplyst.
Det är en kamp för att kunna använda sin "maktanalys" på samma sätt som Paris Hilton använder sin Chihuahua. Det är det som "hanapee" ägnar sig åt när hon klappar Blondinbella på huvudet och "förstår" henne.
Det är det som man ägnar sig åt när det är viktigare att säga "hen" än att ta relationellt ansvar. Det är den tävlingen man deltar i när det är viktigare att klä sina barn i basrandigt än att dela föräldraförsäkringen.
För kvinnorna som missgynnas av könsmaktsordningens orättvisor handlar allt till syvende och sidst om ekonomiska, fysiska, psykiska och arbetsmässiga frågor.
Inte bara kulturella.
Bemötandet som det där inlägget har fått har mest varit av karaktären som i det här inlägget.
Vill ni inte läsa replikerna själva, så kan jag sammanfatta: "Lilla korkade gumman Blondinbella af Stureplansnuffisnuff, du har inte fattat någonting för du har inte öppnat en endaste bok om genus och då förståååååår jag att du vill se skillnad på könen" *hundögon*.
Eller lite tydligare: Över medelklassmänniskor tävlar om att vara mest desavouerande gentemot varandra i gammal hederlig manlig (!) klappa-på-huvudet-stil.
Det spelar ingen roll att den ena är "feminist" och den andra råkar vara Blondinbella. Det är inte en fråga om rättvisepatos som "hornsgatanvänstern" argumenterar för sin genusfråga. Det är en fråga om makt.
Hör och häpna! Det är ganska enkelt:
Att förklara någon annans åsikter som ett resultat av dumhet är ju inte överbryggande av sociala klyftor (om det nu är det som är problemet), det vet alla som har varit på släktmiddag.
Det kan fungera som olja på vågorna när man är förbannad på sin pappa/mormor/farbror/moster för att de har en lite snäv människosyn, men det gynnar inte dem.
Det gynnar framför allt inte debatten och det gynnar absolut inte det som är poängen med debatten: rättvisa förutsättningar mellan män och kvinnor.
------------------------------------------
Blondinbella har fel i sak. Jag tycker det. Hennes argumentation står i vägen för ett tänkande som kan bryta de normer som skapar ojämlikhet mellan könen. Ett sådant tänkande har skördat många triumfer under 1900-talet. Rösträtt. Arbete. Delat hushållsansvar. Sexuell frigörelse.
Men det som borgerlighetens feminism handlar om, det mynnar ofta – inte minst i replikerna till Blondinbella – ut i en tävling. En tävling om vem som är mest upplyst. Det är ett fält som har sett många slag under de senaste århundradena. På båda sidor står borgerligheten, och kampen har pågått sedan just upplysningens 1700-tal. Viljan att stå längst fram vid civilisationens förtrupper är lika gammal som borgerligheten själv.
Jag vill peka på den här debatten som ett exempel på hur kampen för rättvisa inte är en kamp för rättvisa för alla. Det är en kamp för att visa sig själv upplyst.
Det är en kamp för att kunna använda sin "maktanalys" på samma sätt som Paris Hilton använder sin Chihuahua. Det är det som "hanapee" ägnar sig åt när hon klappar Blondinbella på huvudet och "förstår" henne.
Det är det som man ägnar sig åt när det är viktigare att säga "hen" än att ta relationellt ansvar. Det är den tävlingen man deltar i när det är viktigare att klä sina barn i basrandigt än att dela föräldraförsäkringen.
För kvinnorna som missgynnas av könsmaktsordningens orättvisor handlar allt till syvende och sidst om ekonomiska, fysiska, psykiska och arbetsmässiga frågor.
Inte bara kulturella.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)