På stadsarkivet i Malmö får man reda på hur fattigvården har skilt på kvinnor och män 1914-1924.
Som nån slags feministteoretiker, kan man tycka att den miljön är ganska stimulerande. Det är den också. Men så har jag ju utsikt över hamnen härifrån.
Det går båtar. Just nu avgår Finneagle...mot...jaaa Finland kanske. Just nu skulle jag vilja hoppa på den båten. Vara kapten. Och sen gå och lägga mig i nån hytt.
Mitt emot mig sitter en man med ett skägg. Innan satt en man med ett surögt ansiktsuttryck bredvid honom. Jävla utseende att ha förresten. Se otrevlig ut hela dagarna. Han glodde på mig. Jag skruvade upp musiken i lurarna. För att om möjligt störa honom. Sen såg jag utsikten över hamnen. Så blev jag lugn.
Jag sitter här, ser ut över hamnen och försöker gilla vintern. Den är fin, från insidan. Men jag ska ut där sen. Och åka hem. Därför skulle det vara ett jävla hyckleri om jag inte sa att jag hatar den här årstiden.
