Nu har vi plöjt sju säsonger av 30 Rock. Serien är över. Ett abrupt och lite ogenomtänkt och märkligt slut på den serigen.
Och?
Det känns tomt. Väldigt tomt.
Det är kanske det bästa NBC har gjort sedan Seinfeld. Det är så jävla smart, nyskapande och metahumoristisk.
För vår egen del har serien stått för beständighet i en tid som lider lite brist på kontroll.
På var sitt håll har vi haft egna stressmoment i vardagen. Och vi har mötts i – 30 Rock.
Vi skulle lika gärna kunna ha glidit isär, men istället har vi skrattat tillsammans och plöjt avsnitt och suttit ner mittendelen på soffan. Den liknar en hästsko nu – på grund av 30 Rock.
Stressigt och världen har varit svårhanterlig.
Inte minst på grund av att vi ska gifta oss i sommar; svensexor och möhippor och inköpslistor och hur-ska-vi-lösa-det och våren i allmänhet – som ju alltid är ett jävla stressmoment av någon anledning.
Den varma mattan som vi ställde oss på för att flyga ovanför allt på – den har sett sin sista säsong.
Och det känns tomt. Väldigt tomt.
Jag sätter mitt hopp till Arrested Development nu.
Hoppas att också Elin kommer gilla den.
------------------------------------
Nåt helt annat:
Hur har det blivit så att Star Wars är det "rätta sättet" att vara nörd på. Är man nörd fortfarande, om man är det på ett coolt sätt?
------------------------------------
