Klass for dummies!

Debatten kring begreppet klassism rasar. Representanter för Feministiskt initiativ tycker att klass och kön är lika viktigt för den intersektionella politiken. Arbetarklassen är på utdöende med storindustrierna, och hela västvärlden är en enda stor medelklassfamilj. Krångligt?

Hur ska man egentligen förstå begreppet klass när akademiker är fattiga och snickare rika. När det "den kreativa klassen" , "prekariatet" och "de fria logotyperna" som är det nya svarta?

Jag har använt INTERNET och där har jag klickat och försökt leta upp de vanligaste frågorna kring vad klass egentligen är. Sedan har jag försökt svara på dem så enkelt och pedagogiskt som möjligt.
Jag har undvikit att referera till olika sociologer (Baumann, Bourdieu, Horkheimer) och filosofer (Gramsci, Foucault, Marx, Adorno, Habermas, Lukácz), så där som medelklassen (vilka ÄR de?!) gör i hemtentor på universitetet, ni vet.

Finns det egentligen något klassamhälle idag?

Ja. Skillnaderna i medellivslängd mellan olika delar av Malmö är 5,4 år för män och 4,6 år för kvinnor. Mellan låg- och högutbildade i Malmö skiljer det 6 år i livslängd för män och 4,1 år för kvinnor – klass är alltså, enkelt uttryck, en fråga om liv och död för vissa människor i Sverige.

Tar vi sådana saker som innebär direkta möjligheter att påverka sitt drastiskt förkortade liv, som exempelvis utbildning, så läser barn till akademiker i mycket högre grad vidare än barn till föräldrar utan akademiskt bakgrund. 

Klassamhället ser ju helt annorlunda ut idag än för hundra år sedan.  Vilka är egentligen arbetarklassen?

Vanlig fråga, men en rätt tramsig och dåligt ställd fråga – om man på riktigt vill förstå vad klass innebär. För att förklara klassamhälle bör en inte börja med att peka ut vilka arbetarklassen är, utan att peka på vilka det är som äger produktionsmedel och egendom. Därefter kan man titta på vilka som inte gör det. I Sverige idag äger den rikaste procenten en dryg tredjedel av alla tillgångar. Resterande 99% får dela på resten av kakan och inte heller den är ju precis jämnt fördelad.

Men vi har ju nästan inga rika i Sverige?

Kanske är det det som är problemet? De som är rika är väldigt få och äger väldigt mycket?

Men vi har ju BARA rika i Sverige? Så sa Nanna Johansson i ett program på svtplay i varje fall. Idag går ju inte fabriksarbetarna runt som trashankar med kronisk bronkit och bor i smutsiga, fuktiga lägenheter? De har ju alla platt-tv?

Den frågan bygger på ett tankefel. Antagandet att män med jobb inom gruvindustri och annan produktionsindustri tjänar bättre än en komiker och därför inte kan vara arbetarklass skulle grunda sig i att inkomst och klass är samma sak. Så är det nu inte. Klass måste i grund och botten handla om makt över de medel och verktyg som alstrar din försörjning. I detta är förvisso lön en del. 

En annan del av att vara proletär är att sakna kontroll över produktionsprocessen – till exempel att vara en bilmontör men jobba med att skruva fast lampor. Då är en vad en inom marxistisk teori kallar alienerad, en människa lånar ut – och i vissa fall sliter ut – sin kropp för att göra enkla sysslor utan översikt över vad det är hon egentligen gör.

Nanna Johansson sa i samma svt-program samma sak som Per Schlingman sa inför valet 2006: egentligen är invandrare vår arbetarklass i dag. Eller kanske kvinnor är vår arbetarklass, de gör ju allt hemarbete också?

Nej. Återigen ett tankefel. Klass är klass och har alltid varit det. Det handlar om makten över vad du har tillgängligt för din försörjning och över vad som produceras i samhället, samt hur det produceras. Kvinnor är ingen klass per sé, även om kvinnor äger betydligt mindre än män, så upphör en inte att vara kvinna för att en äger mycket. 

Invandrare eller rasifierade personer är heller ingen klass per sé. Det må vara hänt att dessa grupper till stor del utgör den grupp som också kan betecknas som en särskild klass. Men klass är ingen identitet – detta är viktigt. 

Klass är ingen identitet, alltså. För att förenkla. Kvinna är något en blir för att samhället bemöter människor utan kuk på ett särskilt sätt. Rasifierad är något en blir för att samhället bemöter människor utan vit hud på ett särskilt sätt. Du blir inte en klass för att samhället bemöter dig på ett visst sätt a priori. Det blir du för att produktionsförhållande är ordnade på ett visst sätt i ett samhälle. Men detta kan sedan förstärkas eller påverkas av att omvärlden identifierar dig på ett visst sätt.

Klass är inte lika enkelt idag som det var förr, när det fanns adel, svinrika borgare och arbetare.

Klass har aldrig varit enkelt att förstå. Däremot förenklar Karl Marx bilden av klassamhället i Kommunistiska manifestet på ett väldigt pedagogiskt sätt som olyckligtvis tagits för en faktisk bild av samhället. Faktum är att det aldrig har förhållit sig på det sätt som du beskriver. Arbetarklassen har alltid varit extremt skiktad internt, kanske mer skiktad än överklassen, den har alltid haft sin arbetararistokrati med skickliga hantverkare, duktiga stuveriarbetare och murare. Redan på 1920-talet, när Fordismen och löpande bandet infördes i industrin var anställda med tjänstesysslor som innebar pappersarbete (ofta utfört av kvinnor) ofta fler än arbetarna på golvet.

En får alltså inte göra det så enkelt för sig att tänka på rögekärringar och snickare när man tänker på arbetarklassen, och som jag sa tidigare – varför är folk så besatta av att luska ut vilka arbetarklassen är? Varför inte rikta udden mot den ägande klassen istället?

Klass är ju löjligt i ett samhälle där individualiseringen ökar.

Sant är att klass väldigt ofta härrör ur en kollektiv syn på människan och sig själv. Begreppet individualisering i förhållande till klass är inte enkelt. Det är nämligen en specifik grupp människor som ser sig själva som fria individer. Paradoxalt nog samma personer där alla har svarta glasögonbågar, skägg, lyssnar på samma musik och är väldigt beroende av sitt kollektiv.

       Kollektivet utgörs ofta av alla andra. Jämför med Marit Bergmans historia om hur hon hört att folk på Södermalm antagit att "det väl bor lite mer 'folk' i Bredäng nu sedan hon flyttat dit?". Folk innebär alltså vita människor med utbildning. Det tyder om något, på en stark kollektiv identitet bland den grupp människor som vi ser som de mest individualiserade.

Men jag är arbetslös vit akademiker, barn till två akademiker. Men som arbetslös har jag väldigt små möjligheter att påverka min tillvaro – mindre än en arbetare på golvet i en möbelfabrik faktiskt.

Jag vill inte på något sätt tillintetgöra din maktlöshet – för det är klart att de som har makt över produktionsmedlen inte önskar din arbetskraft och därför upplever också du som människa dig oönskad. För att klargöra en sak så står inte de väsentliga klasskillnaderna mellan dig och hantverkaren, utan mellan dig och den procent som äger alla tillgångar.

Din fråga implicerar dessutom att du skulle ha större rätt till inflytande över ditt liv än vad hantverkaren har. Varför är det så? 

Skillnaden är att du kan vara arbetslös och ha kvar just den attityden. Du kan känna att det tids nog löser sig och att din situation är temporär. Det är skit just nu, jag förstår det, men det är, enligt arbetslöshetsstatistiken för akademiker, en övergående period. Det är det inte för träarbetaren. Hen står där om 15 år likadant som idag, fast med lite krum rygg och ett avsågat långfinger. Det är de framtidsutsikterna vi laborerar med här.

Ibland när jag går på stan i Malmö/Stockholm/Göteborg så känner jag mig som en riktig lantolla! Är det inte så att klass egentligen handlar om relationen stad/land? 

Nej.

Det finns ingen svensk arbetarklass. Om den finns så röstar arbetarklassens män röstar på SD.

Jo det finns det visst (jag har ju förklarat några parametrar ur klassamhället alldeles nyss?) och nej det där med SD är en elak myt. Den största gruppen med SD-sympatier utgörs av mindre och större företagare (13,6 %) den näst största gruppen är ensamföretagare (10,9 %). Gruppen jag tror att många tänker på är medlemmar ur LO-kollektivet där SD endast har 8,5 procent (13,6 % bland män) och där bara sossarna och vänster skulle få ett stöd på över 60 %. 

Så nu är första QnA:n i "Klass för dummies" över. Du är välkommen att höra av dig om du har fler frågor.