Det är ett jävla meckel de här dagarna när man jobbar till klockan nio på morgonen. Jag har bestämt idag att jag inte ska göra något vettigt alls. Förutom att fika med Hannes och träffa Simeon.
Nu har jag sprungit och så vidare. Båda benen känns fitta. Kul! Och så känner jag att världen står stilla. Kroppen förmår skicka pulsslag i samma takt som jorden snurrar.
Den där rytmen vill min kropp bara ha.
Müllevången nu. Och kaffe!
