#1. Julian Assange. Killen är ett jävla as. Han gömmer sig bakom öppenhetens fana för att bedriva sina jävla våldtäktsfasoner samtidigt som Bradley Manning riskerar att dö för sina insatser.
Det är fan ta mig klassamhället när det är som värst. Det är ju Manning, och inte Assange som är anledningen till Wikileaks framgångar.
#2 Stand-up.
Vi var på skitdålig stand-up för några veckor sedan. Det var Fritte Fritzon, Johannes Finnlaúgsson och någon tjomme till.
Ett skämt handlade om hur poetry slam är förutsägbart...till skillnad från stand-up formatet, då alltså.
Ett annat om att negerboll är en synonym till basket...det satt dessutom en svart man i publiken.
Det är inte humor, det är rasism. Men det är ok om man känner folk på P3.
Det är inte första gången jag spyr galla över olika stand-up artister här. Jag har faktiskt inte så mycket emot själva formatet (förutom att det har blivit liiiiiite förutsägbart med skäggig hipster-kille drar sexist-skämt), och anledningen till att jag utsätter mig för eländet är att det på något sätt alltid ger mig intrycket av att jag själv faktiskt inte är så jävla dålig på att göra den här världen till ett bättre ställe.