måndag 20 februari 2012

Socialt medium

Jag är ett socialt medium. Jag kan se in i den sociala framtiden.

Malmö är fruktansvärt hjärtskärande vackert idag. Solen värmer och det är ingen snö någonstans.

Föttera är lite blöta när jag kommer hem. Jag tror det är för att vinden i Malmö blåser igenom allt. Allt.

Jag kom att tänka på Kockumskranen idag. Den som stod i Malmö fram till 2002 och när den plockades ner markerades slutet på en epok.

Malmö var inte längre industristad och skulle nu bli kunskapsstad.

Så smällde man upp Torson istället. Det var den nya symbolen. Nu är Malmö en kunskapsstad.

Vilka människor kunde samlas bakom Kockumskranen, och vilka säger sig som Malmöbo kunna identifiera sig med Torson?

Alltså vilka samhällsgrupper? Jag har någon slags bild om att det skett en uppdelning om "vad som är Malmö". En gång var det kockumskranen.

Nu är det dels Turning Torso och dels skottlossningar.

Samtidigt bekräftar rapporten om Malmös sociala utveckling de senaste tjugo åren min tes; Malmö delas alltmer.

Visst, staden har förändras till det bättre på många sätt de senaste tjugo åren. Och de flesta har varit överens om att det har varit värt priset. Vad det nu än har varit.

Men att medellivslängden varierar mer och mer mellan stadsdelarna för varje år som går, det kan inte ses som ett pris värt att betala för en attraktiv stad med ekonomisk tillväxt.

Då har man snart ätit upp sin egen röv.