torsdag 22 september 2011

Ostmacka.

Det är alltid lika skönt att äta frukost ensam, utan Tobak.

Han blir nämligen vansinnig på mig varenda gång jag äter en smörgås med ost på i hans närhet.

(läses nasalt, förkylt liksom:) "Åh Johan du tar så mycket ost. Jag tycker du slösar".

Ja, men det är ost = gott. Det är prästost, och jag gillar fitt.

Tobak är alltså annars mannen som kan äta 8 stycken knäckemackor med en - EN - (1!) Willys Eldoradogoudaostskiva på. DET är fan provocerande om något.

En smaklös ostskiva på ett fnöskigt knäckebröd med djur i (ibland när Tobak bodde i Lund var där myror i knäckebrödet, men det var faktiskt inte hans fel). Som en slags minimialistisk jävla provokation, fast gånger åtta.

Vad tycker ni egentligen. Hur många ostskivor MÅSTE man ta för att undvika att provocera omvärlden?

Och hur många ostskivor FÅR man ta innan omvärlden blir provocerad?