Utmärkande för människans sinnevärld i det moderna samhället är att hon inte är begränsad till
sina tidigare sinnesupplevelser när hon visualiserar framtiden. Den tekniska utvecklingen (och
paradoxalt nog även hennes tidigare erfarenheter av ständiga framsteg)
drar ur alla käppar som möjligen skulle kunna sitta i hjulen på hennes inre visioner.
Människan blir på något sätt helt gränslös i sin potential att göra ont, och att göra gott.
Och det är en potential som hon tack vare den tekniska utvecklingen både har full (jag styr allt med min iPhone) och noll (jag kan inte göra något åt barnarbete så jag kan lika gärna köpa mina kläder och min mat var som helst) kontroll över.
Ångestframkallande att se in i framtiden med hjälp av dessa verktyg? Ja.
