...mitt partival.
Jag tycker jag att sossarna är en jävligt bra grej. Jag tycker att budgettak är ganska sunt och jag föredrar ekonomisk demokrati framför olikrati alla dagar i veckan.
Men det är ju jävelen vad jag gillar Rosanna Dinamarca. Och Jonas Sjöstedt är så vass att jag bara dreglar när jag tänker på vad han kan uträtta.
Och om vänsterpartiet kan börja leverera lite lösningar istället för en massa kritik av det rådande samhället så har ni värvat mig snabbar än MFF värvar Simon Thern!
----------------------
Vilken kunglig värvning det är förresten. Tänk er att ha haft två generationer Thern i Malmö precis som vi har två generationer Andersson!
Jag minns VM-hajpen 1994. Hur jag älskade två spelare mest - inga av dem MFFare faktiskt - Henke Larsson och Kennet Andersson.
De var de två som jag såg upp till mest, medan min mamma gillade Klas Ingesson och brorsan hade Brolin.
Men min bästa kompis Robban hade målat en bild av tusch av en spelare som var ljushårig och spelade i Roma, sa hans pappa.
Nej han spelar för fan i Sverige, sa Robban.
Jag fattade aldrig vem det var. Nu vet jag.
Det var Jonas Thern. Jag kollar på klipp nu. Och vilken jävla gigant. Vi hade Schwarz och Thern på mittfältet. Vi kommer kanske aldrig få se en spelare som Zlatan igen. Men ett sådant innermittfält i MFF kan vi bara bitterljuvt konstatera att vi ALDRIG någonsin kommer se igen. De var bäst i världen, ta mig fan.
-------------------------------
Nu jobbar jag. Jag jobbar, och slänger ett öga på "Så mycket bättre".
Jag saknar att ha en vanlig lördagkväll. En kväll på debaser med öl och dans och cigaretter.
En kväll med Elin, en kväll på rätt plats. En lördag där jag njuter av att leva nu och tänker på att det kommer vara fint att leva imorgon också.
Jag är lite mätt på att jobba så här jävla mycket, alltså.
