När Olof Palme mördades togs Sveriges oskuld. Tydligen. Nu är vi inget öppet samhälle längre. Nu kan inte en statsminister gå på gatan och känna sig säker längre. Sverige var, på grund av sin långa fredstid, sin neutralitet i alla krig, nu inte ett ett säkert öppet land längre.
Vi blev som USA.
1986...ooh really?
Grejen är bara att samma diskussion har gått så jävla många gånger både innan och efter.
Sprängningen av västtyska ambassaden (terrordåd), Lasermannen, Estonia, Malexander, Göteborgsbranden, Anna Lindh, Tsunamin, SD in i riksdagen, och nu smålänningen som sprängde sig i Stockholm.
Alla gånger: Nu är Sverige inte detsamma längre.
Förstår inte riktigt var självbilden kommer ifrån, att vi svenskar skulle ha haft världens bästa samhälle, fram tills i lördags - och sen är det slut. Nu kan vi inte ha nån slags fäbodtrygghet längre...
buhuuu
Jag har ett förslag: Vi hade inte världens bästa samhälle innan i lördags - inte världens sämsta heller - och idag är det ungefär samma sak. Lite så. Inte som att jag är opåverkad. Men man kan ju vänta lite med att bestämma vilka växlar vi ska dra av det här.
Sverige är jättetryggt och så, missförstå mig inte etc o.s.v. etc.
Men fan, så där jävla tryggt är det inte. Obehagliga grejer händer i Sverige också.
Varför skulle svenskarna vara MER chockade över nåt sånt här än exempelvis tyskarna?
Det är alltså mest synd om oss, eller?
De som möjligen sket ner sig i lördags är väl i så fall våra nya medborgare, som flytt ifrån sån här skit, och trodde att det skulle vara annorlunda.
Men du, Svenne, ska inte vara speciellt överraskad.
Ditt samhälle har faktiskt inte blivit mer våldsamt med åren.
Snarare tvärtom.
